Så dyr är en dålig arbetsmiljö

En dålig arbetsmiljö är inte bara skadlig för hälsa och välmående, den har en märkbar negativ effekt på produktion och lönsamhet också. Så här mycket kostar en dålig arbetsmiljö. Det är betydligt mer än man tror.

Att ha en dålig arbetsmiljö där såväl chefer som medarbetare upplever stress, bristande stöd, för höga krav, otydlighet och ett dåligt socialt klimat skapar inte bara ohälsa inom en organisation, det kostar också. Tidigare har det här varit osynliga kostnader som inte märkts tillräckligt för att motivera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, men nu har nya beräkningar tagits fram som visar hur dyrt det verkligen är att försumma arbetsmiljön och vilka vinster man kan göra genom att prioritera den.

Kopplingen mellan ekonomi och arbetsmiljö
Tidigare har frågorna om hur en dålig arbetsmiljö påverkar produktionen mest hamnat på HR:s och företagshälsovårdens skrivbord. Utebliven produktion bokförs ju inte och då märker ledningen inte av effekterna, eller ser en anledning att fördjupa sig i orsakerna. Dessutom har begreppet arbetsmiljö även varit synonymt med rent praktiska frågor, som säkerhetsföreskrifter och skyddsutrustning. På senare år har det dock forskats mer på området och det har inte bara blivit möjligt att sätta prislappar på vad en eftersatt arbetsmiljö kostar, utan även hur mycket de mjuka frågorna, som stress, dålig kommunikation, konflikter, otydlighet, för höga krav i kombination med för lite resurser m.m. påverkar. Nu finns det mer kunskap, och som följd mer motivation, att jobba mer med de här frågorna ur ett ekonomiskt perspektiv.

Kostnaderna för en dålig arbetsmiljö.
Tidigare har den enda uppenbara kostnaden för ohälsan på jobbet varit sjukfrånvaron, men nu vet vi även att en dålig arbetsmiljö påverkar hur produktiva medarbetarna är, hur det drabbar rekrytering och varumärke samt mycket annat. Så här ser kostnaderna ut.

Sjukfrånvaro. Om en medarbetare blir sjuk på grund av arbetsmiljön kostar det arbetsgivaren dagligen ungefär 10 % av den sjukes lön. Med en månadslön på 25 000 blir kostnaden för en sjukdag alltså 2 500. Resulterar det i en långtidssjukskrivning på ett halvår landar notan på runt 100 000. Behövs det tillsättas en ersättare tillkommer kostnader för inhyrning, rekrytering, onboarding, utbildning m.m.

Produktionsbortfall. Medarbetare som lider av arbetsmiljöproblem, till exempel just stress, otydlighet, brist på kontroll, dålig social miljö m.m. presterar betydligt sämre på jobbet. Malin Lohela Karlsson, forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, har tagit fram siffror som visar att produktionsbortfallet för en anställd i den situationen är bortåt 20-40 %. Det vill säga mellan 12 och 16 timmar i veckan utan produktion.

Förlust av kompetens. En dålig arbetsmiljö där medarbetare inte trivs kommer att förr eller senare driva dem till en annan arbetsgivare. Är det någon med hög kompetens har de inga problem att hitta ett nytt jobb och lämnar en lucka efter sig som måste fyllas. Då tillkommer kostnader för nyrekrytering. Dessutom tar det tid för en nyanställd att behärska sina uppgifter till fullo. Beräkningar uppskattar att det tar upp till ett år, och i vissa fall mer, innan man presterar på full nivå i en ny roll.

Skadat arbetsgivarvarumärke och rekryteringssvårigheter. På dagens arbetsmarknad är arbetsplatserna transparenta, och bilden av hur det är att jobba där sprids via sociala forum, bedömningssajter (Glassdoor m.fl.) och andra kanaler. Upplever de anställda att arbetsmiljön är dålig kommer de att sprida sina åsikter och de talanger som letar jobb kommer att ta med deras omdöme i beräkningen när de väljer ny arbetsgivare. På en marknad där framgång är starkt kopplad till att rekrytera den främsta talangen är det en stor förlust att förlora kompetensen man behöver till konkurrenterna på grund av arbetsmiljöns dåliga rykte.

Siffror för bättre arbetsmiljö
När det går att ta fram konkreta samband och faktiska siffror på vad en dålig arbetsmiljö kostar blir det också lättare att ta beslut och satsa på åtgärder som ger bättre välmående på arbetsplatsen. Det viktiga är att frågan lyfts från att bara röra hälsa personalfrågor till att hamna på ledningens bord som en ekonomisk fråga. Det vinner alla på, både i kronor och välmående.